Orolig

Runt halv ett nu ikväll tänkte jag ta ut vovvarna en sista sväng för att om möjligt få lite sovmorgon i morgon.

Men då kunde inte Stor Vovve ta sig ur sin fåtölj! Han satte ned frambenen men sen hände inget mer och han tittade bedjande på mig.

Jag lyfte ned honom och han rasade omkull. Jag rättade upp honom och hjälpte honom styra bakdelen, då gick han några steg men när jag släppte så ramlade han igen.

Jag bar ut honom i trädgården, tänkte att han måste kissa, då ramlade han omkull i snön utan att ha kunnat kissa!

Skräck!

Jag försökte resa honom upp, men hans ben bara vek sig. Han ramlade åt höger hela tiden eftersom bakdelen liksom inte hängde med.

Men glad!

Som alltid viftade han på svansen, gull!

Jag älskar den här hunden, han är världens bästa (Sorry Lill Vovve, men så är det!).

Jag ringde djursjukhuset, där verkade den som svarade inte särskilt orolig, det kunde vara en liten blödning, eller en stukning, eller ett litet diskbråck.

Men Sonen och jag bestämde oss för att åka dit, istället för att sitta vakna hela natten och oroa oss. (Två adhd-tokar utan medicin i kroppen!) Så vi bar ut Vovve till bilen och åkte några mil i snömodden.

När vi kom fram så hade han redan blivit bättre! Han kunde gå, han ramlade visserligen när han skulle stå på tre ben och kissa, men han gick. Vingligt, men han gick!

En veterinär kom i alla fall till oss och undersökte Vovve, hon hittade inget speciellt alarmerande, så hon rådde oss att låta honom vila över natten och komma tillbaka i morgon om det inte blivit bättre.

Nu håller vi tummarna för att det bara var något tillfälligt!!! Det räcker väl att han har njurproblem, han ska inte behöva må mer dåligt! Love!

Nu är klockan strax 03 och jag borde lägga mig, har en del att göra i morgon, men är jag trött då?? Nope, inte ett smack!