Men allt är väl inte så bra. Jag är så darrig. Händerna darrar så att jag har svårt att måla ögonfransarna, maten ramlar av gaffeln och ju mer stressad jag är, desto mer darrar jag.
Och i fredags hade jag en sån där "arg dag". Dom kommer då och då dom där dagarna. Jag riktigt känner hur det kokar i mig, jag säger spydiga kommentarer, hatar hushållsredskap, skär mig, slår mig, svettas och hatar. Jag klarar inte av att organisera livet. Allt är för mycket.
Och nej - jag kan inte skärpa mig.
Jag kan lugna mig om jag får sitta ner och inte göra något alls.
Men vem kan det? Även om jag är sjukskriven ska sonen ha mat och tvätten ska tvättas, hundarna ska ut, telefonen ringer, jag måste handla osv.
Och så fort jag ska börja använda min hjärna och min kropp så flödar adrenalinet och jag gasar igång igen.
Undrar om det är så här man känner sig när man har använt anabola?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag vet exakt hur det där är...allt bara ramlar, faller mellan händerna, går sönder, man skär sig, slår sig, svettas. Det rör i hop sig i hjärnan och jag har nu bestämt att jag MÅSTE köpa en whiteboard till mig själv så jag ser varje dag vad jag ska göra. Det funkar inte det här..jag bara irrar omkring. Puss!
Skicka en kommentar