Onsdag

Veckorna går så fort, dom bara springer iväg och jag hinner inte med någonting!

Är lite trött på mannen för tillfället. Han är som ett plåster.

Det verkar inte finnas något mellanting hos honom. Antingen så ignorerar han mig och är kall som en fisk, eller också så säger han att han älskar mig fem, sex gånger om dagen, skickar sms, mail, pratar på facebook och blir sur när jag inte är lika intensiv.

Det är faktiskt jobbigt. Han kan inte göra en endaste sak själv. Vi går ut med hundarna ihop varje gång, hänger tvätt ihop, lagar mat ihop, handlar ihop, gräver i trädgården ihop, borstar tänderna ihop osv osv

Han kväääääääver mig, jag är inte en sån person som vill ha en annan klängande på mig.

Och säger jag att han får ge sig tar han det som ett tecken på att jag inte älskar honom längre och tjatar ännu mer...

Äh...det lugnar sig väl, det brukar det efter ett tag...

En underbar sommarhelg

Jag har haft en helg helt i min smak.

På fredagen åkte jag hem till Syster. Vi tog ett glas vin och gjorde iordning oss. Sen lyxade vi till det och tog en taxi ner till After Worken. Åt lite mat och pratade runt med en hel del trevliga människor. Drack som vanligt några "dagens".

Efter bandet spelat sista settet så gick vi vidare till Harrys, där var det rätt lite folk men jag pratade som vanligt med dom vakter jag känner och en del annat löst folk.

Kul men jag hittade ingen som ville dansa med mig ;-( (som jag ville dansa med).

På lördagen var det "disco disco" ute på Elba, ett party som vänder sig till oss som gick på Streman (Extremes) för ungefär hundra år sen!!

Först var vi hem till vänner i deras nyköpta superfina lägenhet mitt i stan och tog en fördrink och lite oliver, korv mm, sen gick vi till Fragolino och åt. Jag tog sjötunga som jag alltid gör om det finns på menyn!

Såå gott!

Efter det tog vi kompisens båt ut till ön. Massor med folk, solsken bra musik och glada människor! Men...enorma köer till barerna. Jag kom inte ens fram så jag gav upp.

Mannen smet bakom till en kompis som jobbade i baren och fixade på så sätt lite vin till mig.

Toaletten var det inte heller någon idé att försöka gå på. Enorm kö, så det blev myggig kissning i naturen. Svensk sommar!!

Vännerna partade vidare i natten på sina båtar så vi tog färjan tillbaka till stan igen runt ett.

Hemma satt sonen och fyra av hans kompisar i mörkret på altanen.

Vi satt säkert ett par timmar och pratade och skrattade med dom.

Skitkul faktiskt, den ende som inte var riktigt så fullt förtjust var sonen. Men så är det ju, föräldrarna står ju inte så högt i kurs, men dom andra tyckte att vi skulle sitta och prata med dom.

Väldigt trevliga ungar!

Så kul, men väldigt lite sömn har det blivit. Vi har dessutom hunnit en hel del i trädgården och grattat mammorna på morsdag.

Nu är det bara att hålla tummarna för att vädret fortsätter vara varmt och soligt ett bra tag! Livet är så lätt att leva när solen skiner!

En dröm

Jag drömmer då och då samma dröm. Den är rörig, rolig, trygg och känns bekant.

Jag bor i Stockholm (fast det ser ut som en blandning av Sthlm och New York). Jag lever i musikerkretsar, det är spelningar, efterfester och slut på toapapper överallt!

Jag ler hela tiden i drömmen.

Jag verkar inte ha någon man, men män i min närhet visar intresse är varma och vänliga och är på något vis mer än vänner.

Jag bor i ett gammalt hus i en skruttig men charmig lägenhet, det verkar som om det bor flera tjejer där också, egentligen vet jag inte om jag bor där, men det känns så i drömmen.

Allt går i lugnt tempo, det är natt och dag och jag går runt överallt med någon vid min sida, vet inte vem.

Sen simmar jag också, fast liksom i staden, på gatorna. Det är varmt och skönt och man har kläderna på. Och alla gör det, det är liksom helt naturligt, och vi simmar i klump och pratar och skrattar, helt utan ansträngning...

Hmm, mycket konstigt finns det i ens lilla skalle!!

Mannen

Jag älskar honom så mycket!

Vi har något som är speciellt nämligen skrattet! Det är skrattet och buset som lagar när någon av oss varit på dåligt humör.

Ett tag nu har jag tittat utåt, tittat på andra män, lockats lite, men inte gjort något av det. Och jag hoppas att det kommer att fortsätta så. Eller jag har bestämt att det kommer att fortsätta så!

Tyvärr har jag lite för taskig självkänsla efter alla år av misslyckande (bippo+adhd tok) så jag är en sucker för beröm!
Och hur det nu än är så har jag alltid haft många män som varit intresserade av mig, och jag gillar det, tyvärr!
Ego jag!
En kille jag träffat ihop med andra har tydligen fått mitt telefonnummer av någon och i går fick jag ett sms där han undrade hur allt var med mig. Smickrande, men han vet att jag är gift så jag undrar vad han vill egentligen?
Jag är väl naiv kanske, men han kanske bara vill fika?

Lyx

Åkte med min mamma på stan idag. Tänkte försöka hitta lite billiga sommartoppar, mina kläder har ju tyvärr krympt (!) sen förra sommaren.
Och som vanligt, när jag har tänkt göra av med pengar så hittar jag inget jag vill ha!

Vi lyxade till det och åt lunch på Varda, fint och gott och lite senare så tog vi en kaffe på Wayne's.

Jag fyndade en kofta på Åhlens i alla fall, en stickad naturfärgad i bomull, lite grov. Den hade kostat 500 och nu var den sänkt till 199! Bra!
Sen "fick" jag lov att köpa en väska! Abbabb! Får jobba lite med mitt väskberoende! :-)
Men, hur tjock man än är kan man alltid köpa väskor, skor, smink och smycken...
Och så har jag kommit på att jag ska ha en speciell modell av väska, för jag blir alltid så irriterad av stora djupa varianter. Jag gräver och gräver och hittar inte saker fast dom senare visar sig ligga just där jag trott.

Nu tror jag att det är dags för en tupplur. Lite mycket intryck och sådär av att gå på stan!

Bye!

Karlar

Vad har man dom till egentligen?

Och är det så att man väljer en man som är lik sin egen pappa?

Jag tog stora bilen och åkte till Hallsta för att få min racercykel fixad. Jag tog av framhjulet och la ett lakan över sätet, sen stoppade jag in cykeln i baksätet, i bakluckan var hundarna.

När han såg cykeln på eftermiddagen så säger han surt "varför tog du inte cykelstället?". Vi har ett sånt där man sätter på dragkroken, men det kom inte jag ihåg. Då blir han skitsur och stampar in.
Suck, han är sååå lik min pappa när han är sur. Fjant!

Pengar

Pengar är jobbigt när man hela tiden måste välja var man ska lägga dom. Dom behövs både här och var men räcker inte till!

Hmm, jag förstår inte hur någon kan tro att man VILL vara sjukskriven, allt dyrt blir ju eftersatt. Bilen, huset, tänderna osv...
Jag blir nervös när jag tänker på allt....men det får ju gå!

Hundarna

Jag måste försöka hitta någon här ute som kan ta hand om våra hundar lite. Den stora gamla hunden kan inte lämnas ensam, han ylar så det hörs till Sala!

Tyvärr har han alltid hängt med Mannen till jobbet så han blev aldrig van att vara ensam hemma, men nu kan han inte vara där för han rymmer hela tiden!

Jag blir rätt låst av det här, när jag ska träna så måste jag ha med dom i bilen (där ylar han inte), men snart när det blir varmt så kan dom inte vara i bilen, och när det är kallt går det inte heller.

Vissa ställen kan man ju inte ta med hunden till, som hockeyn tex, och då måste vi också fixa hundvakt. Det är ett himla pysslande och trixande...

Älskar dom två killarna, men det skulle vara skönt att ha lite mer hjälp, det känns så jobbigt att hela tiden belasta våra mammor.

Usch

Mår inte bra med mig själv.

Kroppen är tung och svullen, det pluppar upp kvisslor här och var.
Jag känner mig rynkig och torr, samtidigt som huden känns fet. Den här kroppen trivs jag inte med.

Egentligen är det inte vikten eller storleken jag tycker är jobbig. Det är att jag är otränad, lös i hullet och, hur ska jag säga, kroppen hänger inte med på det sätt jag är van vid.
Jag tror att ni som brukar träna och sen har blivit otränade av en eller annan anledning, vet hur jag menar.
Jag är inte van att känna magen eller låren liksom röra sig när jag går, hoppar eller springer...
Mår skit av det här.

Ändå är jag helt oförmögen att ta mig själv i kragen, det händer nada. Jag hinner inte, orkar inte, skjuter på det, skyller på saker, och så har ännu en dag gått.
Den enda motion jag får är hundpromenaderna och lite trädgårdsarbete och det ger ju inte direkt mig någon träning...

Jag behöver verkligen börja jobba, få normala rutiner, få rutiner överhuvud taget...Men det verkar ju dröja...

Snälla, snälla...ge mig någon form av styrka och lust att ta tag i det här...

After Work

After Work igår.

Träffade ett gäng väldigt trevliga tjejer igår, pratade adoptioner, män, vikt och annat intressant. Jobbarkompisar till en "bandfru".

Kollade på Rytterne Röj, som röjde som vanligt. Uppe i logen och babblade lite, tokiga människor! Roligt!

Det var hysteriskt mycket bekanta ute, nästan så man inte han med att prata med alla. Gick vidare till Harrys när det började tunna ut på BMB.

En av mina vaktkamrater är så konstig, verkar sur, vad är det nu då? Jag förstår inte sånt där, vill ha raka rör.
Säg åt mig när jag gjort något konstigt, ibland är jag inte riktigt med på vad ni "vanliga" människor hänger upp er på!

När klockan närmade sig midnatt så längtade jag hem, då är det jobbigt med fredagar när man bor på landet. Nästa buss hem då gick 02.30. Försökte väcka mannen för att få skjuts, men han sov sött han.

Stod och hängde och försökte fint avvärja alla fyllekåta män, till slut gick jag ut och hängde med vakterna (inte han den sura)...
En väninna kom ut och vi gick och åt en kebabtallrik, sen kom äntligen bussen!

I ett annat liv

Jag har en längtan efter att bo vid havet.

Facebook

Jag älskar facebook.

Det känns så skönt att veta vad mina vänner pysslar med, jag känner mig mer nära dom nu än jag gjorde innan FB.

Vänner man tycker om men inte hinner träffa speciellt ofta har fått en ny plats i mitt liv.
Vi kan småprata, byta information om livet i stort och även chatta och prata om sånt som inte alla behöver få veta.

Så istället för att tappa bort dom någonstans på vägen mellan alla måsten och allt roligt i livet, så finns dom där igen!

Love!

Cykla

Jag är så cykelsugen!

Skit också att inte bara mitt huvud är konstigt, min kropp håller inte heller. Skulle det inte räcka med det ena??

När jag äntligen skulle ta mig min "virgin tour" så hade jag punka, när jag hade stått som en ostbåge och bytt slang och pumpat upp däcken för tredje omgången så hade jag inga klossar under skorna!!!

Dom hade jag tydligen lånat ut till Sonen och sonen hade sålt skorna!!

Så det blev inget, vad det istället blev var ett ryggskott!! Av att pumpa cykeln!!

Ja ni ser ju!

Konstigt liv

Det blir ett konstigt liv när man är sjukskriven så här länge. Nu känns det här "normalt" och det kommer förmodligen inte bli så lätt att slå om till det annars vanliga 8-17 livet.

Bara att äta frukost, ta mediciner, duscha och klä på mig tar ett par timmar. Sen är det hundpromenad, ärenden och plötsligt är det kväll och jag hamnar i soffan igen...

Är uttråkad men rätt nöjd på något konstigt sätt!

Sonen

Han har mitt hjärta, nu och för evigt! <3

Jubileum

I lördags hade min sons pappas band tjugoårsjubileum!!

Fan vad tiden går!

Dom hade en hoper gästartister som var med på den tiden, och en del av dom har jag inte sett sen då. Kul!

Fisk

Full rulle som vanligt nu för tiden! Jag trivs som en fisk.

Konfirmation med en otroligt smaskig buffé efteråt. Min väninna lägger ner ett otroligt arbete på sina bjudningar, underbart, men jag blir alldeles matt, hos oss får man korv med bröd, typ!

Vi har även börjat umgås med lite nya människor, ett härligt gäng av blandade lättsamma folk. Kul.

Det är så viktigt för mig med mitt "nätverk" eller vad man ska kalla det. Bra människor är som stöttor för mig, livlinor som en föreläsare sa en gång, dom kanske inte vet att dom stöttar och det behöver dom inte heller.

Även om jag försöker visa att människor jag gillar betyder något för mig.

Det är inte så lätt som det låter, adhd människor har tydligen även den egenheten att om något inte "syns" så finns det inte heller...därav den ständigt närvarande separationsångesten, fast det ofta är jag själv som separerar...

Jo, jo, det ska inte vara lätt inte!

Men jag vill inte bli av med människor, jag vill liksom lägga till, och sen kan jag ha svårt att förstå att vissa blir stötta när jag inte har tid med dom varje dag eller varje vecka...för själv känner jag aldrig så, jag har ju fullt upp!

Kul förresten att ni kommenterar, jag trodde jag var bortglömd vid det här laget!

Mannen

Vi har det väldigt bra nu, mannen och jag.

Vi har fått till vårt haltande sexliv, nu går det spontant och är hur bra som helst ;-)!

Jag har aldrig upplevt honom så omtänksam och rar som nu, han bryr sig, månar om mig och det är så skönt. Äntligen känner jag den samhörighet jag har saknat så. Trygghet!

Jag mår så bra!!

Att det kan bli så här igen efter så många år.

Jag trodde det var kört...

Jag känner ett lugn, en glädje och en ro i kroppen som jag har längtat efter i hela mitt liv!

Folk får säga vad dom vill, men för oss adhd/bipolära människor är medicin en välsignelse! Lika lite som man kan gå i terapi för att lära sig behärska sin cancer, lika lite kan man mentalt behärska dom här sjukdomarna. Så är det, like it or not!

Tack för att jag är så lyckligt lottad så att jag har tillgång till den hjälp jag behöver!

Och om ni undrar, mitt grava flörtbegär har gått över. Jag är lugn i min relation nu. Mannen ger mig det jag behöver för att må bra.

Uskavi

Jag och Mannen följde med sonen på en kort klassresa. Sonen tog sitt första dopp, brr....kanske tretton grader i vattnet!

I'm back!

Jag behöver skriva. Jag orkar inte göra en ny blogg. Så jag fortsätter här.