*
Så,
här dinglar jag
här dinglar jag
*
Avgrunden gapar nedanför
Avgrunden gapar nedanför
marken synlig ovan
*
Här dinglar jag
Här dinglar jag
*
*
Välbekant, vant men ändå så fruktansvärt skrämmande
*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag älskar dig och finns här- alltid!!!!
Tänker på Di Levas sång "Hänger i ett stup"...
Utsikten kan vara bedövande eller läskig, beror från vilket håll man ser det. Kanske är det ändå nu som ditt sanna jag kommer fram? För första gången på mycket länge kan du se klart. Du är stärkt av ditt nyvunna jag, ditt du. Du ser allt med en annan blick och värdesätter dig själv. Jag kan inte annat säga en hurra!
Ibland går man tillbaka till det gamla för det är just det man kan, det är det man är van vid. Det är ju så bekvämt. Egentligen. Men sen kommer sanningen ikapp en och man inser att "det går inte att leva på gamla meriter eller ting". Han är inte förändrad. Det är du som är det. Han har varit lika från första stund. Det är din resa som har startats. Det är du som är på väg.
Tänk efter. Tänk om.
Stor kram, C.
P.S Det finns nära och kära som tar emot om du faller, det är inget farligt, det vet du.
ÄN hurra heter det.... petiga C, igen.
Så fina och bra ord av C!!!!!! LOVE!
Jag känner din smärta.... önskar att jag kände dig så jag kunde ge dig en kram!
Skicka en kommentar