Jag får ångest av alla saker jag har. Jag packar och packar men det tar aldrig slut.
Hälften vet jag inte ens om att jag äger...usch. Jag är en sån typisk adhd person på det sättet. Det jag inte ser, det finns inte så då köper jag nytt.
Och saker jag har dom försvinner.
Jag tycker att jag är noga med var jag lägger saker, jag har speciella platser för det mesta, men ändå är saker plötsligt borta. Från den ena dagen till den andra. Och sen kan jag hitta saken månader senare, på en annan "bra" plats som jag gjort iordning. (Tex en korg där jag ska ha alla nagellack).
Suck.
Hur ska jag få till allt?
Jag har i alla fall bestämt mig för att när vi kommit i ordning någotsånär i huset ska jag göra en stor rensning och sälja allt jag inte behöver eller vill ha på Blocket eller Tradera. Och så ska jag sortera ännu bättre, märka upp lådor osv.
Ja, vad annat kan jag göra? Jag är ju som jag är, tyvärr...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Om jag vore du skulle jag rensa INNAN jag flyttar annars får du ju med allt skit igen, det byter bara plats... Men jag förstår att tiden är tajt och att det kanske är svårt att få struktur...
Men gud så härlit med hus H!! Hoppas ni kommer att trivas!!!
Kramar C
Jag skulle ha rensat innan jag med men jag vet hur det är..och jag får hjälpa dig rensa sen när jag är hemma och du är på plats :) Kramar J
Hm... Det där känner jag igen, har heller ingen aning om vart saker tar vägen, kan inte komma ihåg dom bra ställena som just då verkar logiska och minnesvärda...
När potatisskalaren är borta köper jag en ny. Vips! Då blir dom som rymde jätteglada och så kan dom dansa ringdans i lådan för där finns helt plötsligt fyra stycken. Öh... Sådär är det med det mesta jag äger...fattig blir man! :)
Jag har ju min noja med att packa upp, packa ner osv osv i det oändliga i källaren... Jag packar ju för flykt från dåligt förhållande men eftersom jag inte kan ta mig för det slutgiltiga har jag nog ägnat månadsvis nu med att som sagt, bara packa om!!!!
Jag har inte ens tänkt på detta maniska förfarnadet förrens jag åt Concertan 3 veckor, DÅ gick det upp ett ljus. Nu försöker jag låta bli...
Men det var roligt. För jag hittade nya saker hela tidne, som jag glömt bara för jag inte ser dom!!! Åh va det är hemskt....(bra ibland...:))
Skicka en kommentar