Igår var jag till mitt jobb för första gången på säkert fem månader, kanske sex.
Det var inte hälften så läskigt som jag trott. Träffade flera av mina arbetskamrater och alla var väldigt glada att se mig, saknade mig och undrade när jag skulle komma tillbaka! Skönt!
Fast samtidigt jobbigt. Jag vet inte vad jag ska säga riktigt, sanningen tar allt för lång tid, men ljuga är jag helt värdelös på så det är inte ett alternativ...
Måste fundera.
Nu tror dom att jag är hemma för min krånglande fot, och iofs har jag ont i foten, det var den som gjorde att jag blev sjukskriven från början. Men...Nu sa jag att foten var i dåligt skick, men att det var annat som inte riktigt var ok.
Sen kollade vi kök på IKEA, det känns nästan som ett måste att handla där med deras priser, men jag hittade inte riktigt något jag föll för. Ett som Mannen tyckte var bra ligger väl närmast till, med lite roligt kakel och bänkskiva så kan det nog bli bra. Det är ett ekkök, ganska traditionellt.
Själv har jag sett framför mig ett högblankt vitt kök med dolda handtag och svart/grå skiva men med tanke på mig och framförallt Sonen så känns det som allt för mycket torkande...Och måste jag välja så går funktion före utseende nästan alltid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Åh vad skönt att du var där!! BRA!Stor kram Joa
Skicka en kommentar