I mitt umgänge dricks det ofta vin. Inte i veckorna men till middagen på helgerna. Ett glas champagne till förrätten, rödvin till middagen och kanske en likör till kaffet. Gott och trevligt. Ingen blir full, ingen blir otrevlig eller högljudd. Bara vuxet.
Men nu kan jag inte dricka alls. Minsta lilla göra att jag känner mig bakis halva nästa dag, jag kan även kräkas på natten samma kväll. Det står visserligen i Fass att man ska undvika alkohol på en av mina fyra mediciner, men i mina öron lät det inte så noga.
Men nu kan jag inte dricka alls. Minsta lilla göra att jag känner mig bakis halva nästa dag, jag kan även kräkas på natten samma kväll. Det står visserligen i Fass att man ska undvika alkohol på en av mina fyra mediciner, men i mina öron lät det inte så noga.
Jag har provat med ett glas rödvin till maten, det går inte, igår provade jag med ett halvt litet glas rödvin, det gick inte...
Alltså får jag avstå. Och det är helt ok för mig. Det är bara att acceptera.
Men, dom runt omkring mig, har svårt att acceptera. Skitsvårt verkar det som. Förvånade ögonbryn höjs, va, ska jag inte ha ett litet glas till maten i alla fall?
Och "tjej kvällar/fester" som jag har undvikit hittills, vet jag inte riktigt hur jag ska tackla. Alla vet ju inte att jag medicinerar.
Tyvärr gjorde min närmaste väninna mig besviken igår.
Alltså får jag avstå. Och det är helt ok för mig. Det är bara att acceptera.
Men, dom runt omkring mig, har svårt att acceptera. Skitsvårt verkar det som. Förvånade ögonbryn höjs, va, ska jag inte ha ett litet glas till maten i alla fall?
Och "tjej kvällar/fester" som jag har undvikit hittills, vet jag inte riktigt hur jag ska tackla. Alla vet ju inte att jag medicinerar.
Tyvärr gjorde min närmaste väninna mig besviken igår.
Hon vill inte låtsas om att jag är sjuk, hon vill gärna bagatellisera och varje sak som jag säger har med sjukdomen att göra säger hon något i stil med "jaja, så där tänker/känner/upplever alla".
Men så är det faktiskt inte, jag håller på att lära känna mig själv, jag håller på och tittar tillbaka på mitt liv och får förklaringar till mycket som har hänt.
Och igår när jag sa att jag inte kan dricka alls sa hon "äh, tänk inte så mycket så går det nog bra" som om jag med tankens makt skulle kunna få medicinen att inte reagera negativt på alkohol.
Jag vet inte hur jag ska hantera det.
Nästa fredag ska vi hem till en väninna och äta middag, sen ska vi åka limousin och dricka champagne på väg in till krogen...Och det kommer att tjatas och tittas snett.
Jag trodde faktiskt inte det här om mina vänner.
Min man dricker nästan aldrig och visst har han fått en eller annan kommentar om att han är tråkig. Men han är minst lika rolig och "med" som en del andra karlar i bekantskapen utan alkohol.
Men han är starkare än mig, envisare. Jag är inte heller någon som faller för grupptryck, det har jag aldrig gjort, men där med inte sagt att jag inte blir sårad eller känner mig utanför.
Jag borde väl prata med henne, men jag är ju så feg, så rädd för konflikter.
6 kommentarer:
Det där är så tramsigt!! Vad arg jag blir, inte fan blir väl deras kvällar och helger roligare för att du dricker ett glas vin eller två? Jag tycker du ska prata med henne syrran. Det är så här nu och du har valt att avstå eftersom du mår skit av det. Det är väl jättebra! Det är ingen lätt grej att det blir såhär och det är så dumt att folk inte kan acceptera sånt här. Det är ju vin det handlar om och det är inte ens nåt som är nyttigt egentligen! Det är väl skitbra att sluta dricka alkohol!? Egentligen! Vi kan prata mer sen! Puss och LOVE!
Prata med henne, prata med dina vänner.
Fast egentligen ska man inte behöva förklara sig. Verkligen inte. Varför har folk så svårt att acceptera att man inte dricker? Som om det är något fel på en då. Jättekonstigt. Snarare är det väl en styrka att säga nej till alkohol? Och åter igen, är folk så mycket roligare när de dricker. Är dina vänner trevligare att umgås med då? Tror inte det. Det är ett påfund det här med alkohol och att det måste drickas... Man har rätt att säga nej, när man vill och man behöver inte förklara sig - aldrig.
Ha en fortsatt skön helg!
Kram från en bakis C (inte att rekommendera!).
Hej!
Jag hade glömt tanka över februari filen! Där ligger tidigare anteckningar! Tack för att du sa till!
Ha en skön söndag!
Kram C.
Jag är påväg mot en utredning av ADHD, och när jag bara hade misstankar om det så möttes jag med exakt samma reaktioner. "Så känner alla då och då" "Tänk inte så mycket" "Nej med du är ju så smart/normal" och så vidare. Dom tog liksom ut ett symptom av mina uppräknade 20 och sa att det upplevde denne också, och avfärdade sedan mina misstankar. Vet inte varför dom gör så, kanske är det för att visa att det inte är någon fara. Dom kanske är rädd för att man ska känna sig utanför på grund av sin diagnos och därför vill bagatellisera och för att göra dig så "normal" som möjligt, men det blir bara fel istället. Var istället stolt över dig själv, och skäms inte för din ADHD, och vär ärlig och uppriktig och sätt dig i respekt! Jag vet att det är sjukt svårt när man är konflikträdd, men det är ingen konflikt bara för att vissa ställer följdfrågor. Visa vem du är och dela med dig med förtroende och färvänta dig respekt, och ge dom själva fan om dom missbrukar ditt förtroende! Sådant ska man inte komma undan ostraffat med! Man behöver tillrättavisa sina medmänniskor ibland, och man blir inte avskydd för det. Det har jag lärt mig efter ett helt liv med starka känsloutbrott i form av ilska.
Heja dig!
Tack Angelica, Catrin o Syster!
Kramar Ella
Visst är det drygt! "jaja men alla har bra och dåliga dagar, det är så det är" Självklart är det så men inte i den omfattningen som vi har. Jag har tyvärr inga tips på den delen mer än att verkligen försöka förklara, ge henne saker att läsa, verkligen läsa, så hon inte bara hör fakta från dig.
Ang alkoholen, med mina meds får jag inte heller dricka. Visserligen dricker jag bara några gånger om året men dom gångerna går jag miste om nu, lite trist men så är det. Att dina vänner inte kan förstå och acceptera detta tyder snarare på att det är något fel på dom och inte dig. Stå på dig! Det är ditt val.
Skicka en kommentar